Hur mycket tjänar en riksdagsledamot i lön?

I Sveriges politiska landskap är frågan om vad tjänar en riksdagsledamot en återkommande diskussion. Det är en relevant fråga för många, inte minst för att den speglar vikten av att våra folkvalda får en ersättning som motsvarar det ansvar och de uppgifter de har. I den här artikeln tittar vi närmare på de faktorer som påverkar en riksdagsledamots inkomst och hur ersättningssystemet är uppbyggt.

Riksdagsledamöternas ersättningsstruktur

Riksdagsledamöter i Sverige får en grundläggande månadslön, som för närvarande ligger på 75 500 kronor. Denna summa är inte att betrakta som en traditionell lön eftersom riksdagsledamöterna inte är anställda av riksdagen, utan utför ett uppdrag de fått av väljarna. Därför kallas ersättningen de får för arvode.

Det är viktigt att notera att denna grundläggande ersättning är föremål för inkomstskatt, precis som för andra inkomster. Det innebär att den faktiska summan som riksdagsledamöterna får ut efter skatt är lägre. Utöver den grundläggande månadslönen finns det tillägg och ersättningar som kan påverka den totala inkomsten för en riksdagsledamot.

Tillägg och ersättningar utöver grundlönen

Utöver den grundläggande månadslönen finns det en rad olika tillägg som riksdagsledamöter kan erhålla. Till exempel, de ledamöter som har uppdrag som ordförande i något av riksdagens utskott eller som ordförande i EU-nämnden får ett tillägg på 20 procent av den grundläggande månadslönen. Vice ordförande i dessa utskott erhåller ett tillägg på 15 procent.

Dessa tillägg är avsedda att kompensera för det extra ansvar och den ökade arbetsbörda som dessa positioner innebär. Det är Riksdagens arvodesnämnd som har till uppgift att fastställa dessa ersättningar, och de är föremål för samma beskattning som den grundläggande månadslönen.

Lönens påverkan av ledighet och annat arbete

Ledighet påverkar naturligtvis en riksdagsledamots ersättning. Vid föräldraledighet görs avdrag på arvodet, och ledamoten har rätt till föräldrapenning. Vid sjukfrånvaro sker också avdrag, och efter en kvalifikationstid får ledamoten sjuklön likt andra anställda. Det är dock viktigt att påpeka att riksdagsledamöter anses utföra sitt uppdrag alla veckans dagar, till skillnad från anställda som normalt har en femdagars arbetsvecka. Detta innebär att avdraget för sjukfrånvaro beräknas något annorlunda för riksdagsledamöter.

Om en riksdagsledamot väljer att ta ledighet av personliga skäl eller för att utföra en offentlig uppgift, som exempelvis statssekreterare, får de under denna tid ingen ersättning från riksdagen.

Viktigt att notera är att inkomster från annat arbete inte påverkar riksdagsledamotens ersättning. Dessa inkomster måste dock rapporteras till registret över ekonomiska intressen, som är offentligt och ger insyn i ledamöternas ekonomiska bindningar.

Talmannens och vice talmännens särskilda lönevillkor

Talmannen, som är riksdagens högsta chef, erhåller en ersättning som är betydligt högre än för vanliga riksdagsledamöter. Talmannens månadslön är 184 000 kronor, vilket är lika mycket som statsministerns ersättning. Vice talmännen får ett tillägg på 30 procent av en riksdagsledamots grundarvode. Även dessa ersättningar är beslutade av Riksdagens arvodesnämnd och beskattas på samma sätt som andra inkomster.

Löneutveckling för riksdagsledamöter genom åren

Om vi ser tillbaka på de senaste årtiondena har riksdagsledamöternas lön ökat stegvis. Från oktober 2006, då månadslönen låg på 50 000 kronor, har vi sett en gradvis ökning till dagens 75 500 kronor, som trädde i kraft i januari 2024. Denna utveckling speglar delvis den allmänna löneutvecklingen i samhället, men också behovet av att säkerställa att ersättningen för riksdagsledamöterna är konkurrenskraftig så att uppdraget som folkvald är attraktivt för en bred grupp människor.

Återbetalningsskyldighet och regelverk

Det finns situationer där en riksdagsledamot kan bli skyldig att återbetala sin ersättning. Om en ledamot utan giltig anledning är frånvarande under en betydande del av riksdagens omröstningar kan det bli aktuellt med återbetalning. Talmannen har ansvar för att informera ledamoten om denna skyldighet.

De regler som styr riksdagsledamöternas ersättningar är fastställda i lagar och föreskrifter. Dessa inkluderar ”Lagen om arvode till riksdagens ledamöter” och Riksdagsstyrelsens föreskrifter om tillämpningen av denna lag. Dessa regelverk är till för att skapa transparens och rättvisa i systemet och för att säkerställa att riksdagsledamöterna får en ersättning som står i proportion till det arbete och det ansvar de har.

I den här artikeln har vi gett en översikt över hur riksdagsledamöternas ersättning är uppbyggd och de faktorer som påverkar deras inkomst. Från grundläggande månadslön till tillägg för särskilda uppdrag, från påverkan av ledighet till löneutvecklingen över tid, och regelverket som styr ersättningarna. Det är en komplex bild som kräver insyn och förståelse för att säkerställa att våra folkvalda kan utföra sina uppdrag effektivt och med den värdighet som positionen kräver.

Frågor och svar om riksdagsledamöters arvoden

I syfte att öka transparensen och förståelsen för de ekonomiska villkoren som gäller för våra folkvalda, har vi sammanställt de vanligaste frågorna kring riksdagsledamöternas arvoden. Dessa frågor berör allt från grundläggande månadslön till ersättning för olika uppdrag och regler vid frånvaro.

Hur mycket tjänar en riksdagsledamot?

En riksdagsledamot får en grundläggande månadslön på 75 500 kronor, vilket är föremål för inkomstskatt. Denna summa kan kompletteras med tillägg för särskilda uppdrag inom riksdagen.

Vad tjänar riksdagsledamöter för olika uppdrag?

Uppdrag som ordförande i ett utskott eller EU-nämnden ger ett tillägg på 20 % av lönen, medan en vice ordförande får ett tillägg på 15 %. Dessa tillägg är beslutade av Riksdagens arvodesnämnd.

Hur mycket tjänar talmannen?

Talmannen i riksdagen får en månadslön på 184 000 kronor, vilket är lika mycket som statsministerns lön. Denna lön är också fastställd av Riksdagens arvodesnämnd.

Påverkar annat arbete riksdagsledamöternas lön?

Nej, annat arbete påverkar inte riksdagsledamöternas lön. De kan ha andra inkomster utöver sin lön från riksdagen, men dessa måste rapporteras till registret över ekonomiska intressen.

Kan en riksdagsledamot vara skyldig att återbetala sin lön?

Ja, om en riksdagsledamot är frånvarande utan giltig anledning under två tre-månadersperioder inom samma valperiod och missar minst 60 procent av omröstningarna, kan de bli återbetalningsskyldiga. Talmannen måste dock först informera ledamoten om frånvaron och återbetalningsskyldigheten.

Källa: SCBs lönestatistik

Lämna en kommentar