Claes Eriksson förmögenhet har länge varit ett ämne för spekulation bland fans och branschfolk. Som frontfigur och kreativ motor för Galenskaparna och After Shave har han skapat några av Sveriges mest älskade humorproduktioner. Men hur mycket har det egentligen genererat i kronor och ören?
Från Utan lots till humorlegend
Erikssons resa började långt innan Galenskaparna. 1974 grundade han gruppen Utan lots, där framtida kollegan Kerstin Granlund var medlem. Efter att ha turnerat i parker och gjort shower på Restaurang Trädgårn i Göteborg, tog karriären fart på allvar.
1978 bildade han Galenskaparna med sin bror Anders Eriksson och Kerstin Granlund. Fyra år senare slog de ihop sig med barbershopgruppen After Shave. Resten är, som man säger, historia.
Miljonregn från mångsidig verksamhet
Erikssons kreativa output har varit konstant sedan slutet av 70-talet. TV-serien ”Macken”, revyer som ”Cyklar” och ”Stinsen brinner”, samt filmen ”Leif” är bara toppen av isberget. Men det är inte bara TV och scen som fyllt plånboken.
Musikrättigheter har bidragit rejält. Låtar som ”Macken”, ”Gôtt å leva” och ”Pappa, jag vill ha en italienare” har spelats flitigt och genererat intäkter. Dessutom äger eller deläger Eriksson Lorensbergsteatern i Göteborg, vilket skapar ytterligare inkomstströmmar.
Lyxigt boende avslöjar solid ekonomi
I dag bor Eriksson i lägenheter i både Göteborg och Stockholm. Han har dessutom ett sommarhus på Tjörn. Detta tyder på en solid ekonomisk grund, även om han inte syns på listor över Sveriges rikaste personer.
Fortsatt aktivitet trots 72 år på nacken
Vid 72 års ålder visar Eriksson inga tecken på att sakta ner. Han har nyligen uppträtt solo med föreställningen ”Vardagsmat” och regisserat ”Viva la mamma” för Göteborgsoperan. Detta tyder på fortsatta inkomstmöjligheter och en obruten kreativ ådra.
Familjelivet och arvet
Eriksson har varit tillsammans med producenten Anne Otto i 36 år. Han har två vuxna döttrar från ett tidigare äktenskap och fyra barnbarn. Hur detta påverkar hans ekonomiska planering är oklart, men det är rimligt att anta att en del av förmögenheten kommer att gå i arv.
Humor som överlever tiden
Eriksson har alltid strävat efter att skapa ”urkomik” – humor som inte är beroende av sin samtid utan är allmänmänsklig. Detta har sannolikt bidragit till hans långvariga framgång och därmed hans förmögenhet.
”Jag gör inte detta av några cyniska skäl, utan bara för att det är roligt. Det smittar alltid av sig om det är äkta,” har han sagt i en intervju med Dagens Nyheter.
Svårbedömd men betydande förmögenhet
Trots Erikssons långvariga framgångar är det svårt att sätta en exakt siffra på hans förmögenhet. Men med tanke på hans omfattande produktion, fastighetsinnehav och fortsatta aktivitet är det rimligt att anta att den är betydande.
Claes Erikssons förmögenhet är resultatet av decennier av framgångsrikt skapande inom humor och underhållning. Medan de exakta siffrorna förblir en gåta, är hans bidrag till svensk humorhistoria och hans ekonomiska framgång obestridliga.